Sommarlov
Alltså, jag har sån fasansfull energi nu för tiden.
Vet inte om det är att jag tränar och äter ordentligt eller om det bara är ett allmänt välbefinnande i livet.
Tänkte på det förra helgen när jag satt mig i soffan med några polare framför fotbollsmatchen, öppnade en öl, och tänkte "happ. då kör vi väl igen då.".
Och nog fan blir det så. Två timmar senare är man full som satan - men aldrig för full - aldrig trött - aldrig sur - aldrig något negativt alls förutom möjligtvis självgod och småkaxig. Istället glider man ner på krogen och spenderar en halv tusenlapp på shots och sedan är det dansgolvet, och väl på dansgolvet är man precis alla människors absoluta bästa vän i ett par timmar och passerar någon form av böjd tidslinje som man vet antagligen aldrig återkommer - och alla vet det - när man för andra gången viskar "vi har glömt det här imorn, men ikväll drömmer vi", och så blir det; morgondagens minnen är ett endaste stort trassel av leenden och dansande och freudian slips och vackra ögon som höjs upp av ett härligt välmående men tyngs ner av baksmälla. Bara en av dessa kvällar blev minnet helt bevarat; det kanske till och med gav något.
Förut var det mer spontant. Ibland, vissa kvällar, och vissa helger. Nu är det hela tiden. Inte bara när alkohol är inblandad heller. Verkar inte vara en fas heller.
Bra. Det är så det ska vara. Trodde nästan jag tappat det där.
Imorn ska jag köpa MP3-spelare (supit-bort) och mobiltelefon (på tiden). I övrigt är det gym och jobb i tre dagar, sedan glider jag till Halmstad och firar midsommar. Ska bli kul att se Sawyers nya tillhåll. Efter det funderar jag på att slita med miss trasselsudd till föräldrarnas stuga; en villa, ett gigantiskt nybyggt hus utanför, och en hage med hästar som omringar gården. Inte fel alls.
Vet inte om det är att jag tränar och äter ordentligt eller om det bara är ett allmänt välbefinnande i livet.
Tänkte på det förra helgen när jag satt mig i soffan med några polare framför fotbollsmatchen, öppnade en öl, och tänkte "happ. då kör vi väl igen då.".
Och nog fan blir det så. Två timmar senare är man full som satan - men aldrig för full - aldrig trött - aldrig sur - aldrig något negativt alls förutom möjligtvis självgod och småkaxig. Istället glider man ner på krogen och spenderar en halv tusenlapp på shots och sedan är det dansgolvet, och väl på dansgolvet är man precis alla människors absoluta bästa vän i ett par timmar och passerar någon form av böjd tidslinje som man vet antagligen aldrig återkommer - och alla vet det - när man för andra gången viskar "vi har glömt det här imorn, men ikväll drömmer vi", och så blir det; morgondagens minnen är ett endaste stort trassel av leenden och dansande och freudian slips och vackra ögon som höjs upp av ett härligt välmående men tyngs ner av baksmälla. Bara en av dessa kvällar blev minnet helt bevarat; det kanske till och med gav något.
Förut var det mer spontant. Ibland, vissa kvällar, och vissa helger. Nu är det hela tiden. Inte bara när alkohol är inblandad heller. Verkar inte vara en fas heller.
Bra. Det är så det ska vara. Trodde nästan jag tappat det där.
Imorn ska jag köpa MP3-spelare (supit-bort) och mobiltelefon (på tiden). I övrigt är det gym och jobb i tre dagar, sedan glider jag till Halmstad och firar midsommar. Ska bli kul att se Sawyers nya tillhåll. Efter det funderar jag på att slita med miss trasselsudd till föräldrarnas stuga; en villa, ett gigantiskt nybyggt hus utanför, och en hage med hästar som omringar gården. Inte fel alls.
Kommentarer
Trackback
