Trillske

Idag ska vi besöka "staden där ventilen föddes" och fira midsommar. Hur bra som helst.
Sverige åkte ur EM och på något sätt var det inte lika tungt som förut. Kanske för att dom spelade dåligt och åkte med dunder och brak... Var mer illamående än ledsen.

Förörvigt har man så mycket andra "tänk om" att tänka på för närvande att "tänk om vi fick spela EM-slutspel" kanke inte kommer på första plats.

Just nu står jag väl förövrigt med en fot kvar i kvicksanden och funderar på vad som finns runt omkring mig.
Kvicksand är förövrigt fel ord.. Vet inte hur jag ska beskriva staden och omgivningen. Vet bara att slentrian föder slentrian, vemod föder vemod. Kanske kvicksand ändå är en bra beskrivning. Ju mer man försöker slita sig loss, desto djupare sjunker man... Tills man till slut ger upp och borde flyta upp till ytan. Bara det att dom flesta som flyter upp till ytan redan är döda. Lite lagom deprimerande beskrivning på en stad man faktiskt gillar?

Nåväl. Två år gick åt till att fråga sig varför, till att försöka hitta lösningar, till att försöka ta sig ut. Två år är lång tid. Dags att använda lösningarna och låta det bära eller brista istället. Menar, snart har det gått två till.