Rerun

Ibland får man helt enkelt stå för den man är. Är väl det jag börjat göra igen. Är väl därför man råkat bli lite (för mycket?) av "center of attention" på sistone. Som vanligt genererar det inte bara kärlek och uppmärksamhet utan även irritation och konflikter. Fine, tycker jag, så länge det genererar en åsikt.

Hela den sociala splittringen som infinner sig kan lättast beskrivas med ett minne jag har:

Satt och festade hos en flickvän med några gemensama polare. Hon berättade att hon hittat en porrfilm på sin dator (jag lovar, det var inte jag!). Tjejerna som var där hade inte sett en porrfilm förut (sa dom iaf.), så det blev lite småsugna på att kika. Följande dialog utbryter:

Flickvän: "Nej, jag gillar inte sådant. Jag förutsätter att den är förnedrande."
Tjejkompis1: "Sant, men dom får ju betalt."
Tjejkompis2: "Jag vill kolla!"
Flickvän: "Nej, jag vill inte säger jag ju. Jag tycker inte man ska kolla på sånt!"
Killkompis: "Men hur kan du hålla på att förutsätta massa saker om du inte har tittat?"

Tystnad. Alla kollar på mig, den enda som inte öppnat käften. Jag har alltid en åsikt.

Linus: "Det enda jag förutsätter när det gäller porrfilmer är att jag redan har sett dom".


Alla uppskattar ärligheten, förutom en principstark flickvän som sover med kläderna på en vecka framöver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0