Trillske

Det finns en massa saker jag då och då känner att jag lärt mig.
Vissa av sakerna har jag nog lärt mig också, medans andra... Lär jag mig på nytt ett par gånger om året.

Att sluta stilla min nyfikenhet gällande andra människor jag inte längre umgås med är en sån sak. Nostalgi i all ära.. Men när någon annan människa står för nostalgin blir det hela ofta bara en stor besvikelse.
Både gudarna och mina nära vet att jag haft en rätt snurrig ungdom och barndom när det kommer till förhållanden. Sådant skapar känslor och tankar och sätter spår, och förr eller senare blir man lite intresserad av att se om en annan människa blivit precis sådär fantastisk som man trodde... Och möts av något likadant, fast mindre, då det är lätt att förstora upp allting i backspegeln. Och märker att dom man behöll nära har mer energi, spontanitet och allmän livskreativitet än de som stannade kvar och frodades i en euforisk tanke av 'förut'.

Genom åren har jag bara hittat ett fåtal "free spirits" som kan göra nästan vad som helst, när som helst, och inte ber om ursäkt för att det ibland faller utanför normen. Jag tror faktiskt det är dom som finns kvar.

________

Jag är fullt medveten om att detta har blivit helt vridet.
I verkliga livet är jag mer oseriös, kaxig, självsäker och obrydd än någonsin.
Självaste Sawyer gjorde ett försök att tona ner mig lite i helgen; då är det på gränsen till illa.

Medans bloggen plötsligt enbart är djup och eftertänksam.

Jag ber ödmjukt om ursäkt. Arbetar så snabbt jag kan för att lokalisera problemet, och hoppas det inte åsamkat för mycket skada.