Vi uppfinnare måste uppfinna och jag har uppfunnit gud
Fick vårkänslor för tredje gången i år när jag gick utanför dörren idag.
Helt underbart.
Eftersom jag precis avslutat Extremt Högt och Otroligt Nära tänker jag än en gång låna Foers vokabulär:
Jag uppfinner saker.
Idag uppfann jag att människorna som formade bibeln ljög dåligt och tänkte bra. Det finns så mycket inom religion som klickar men ändå inte. Som är rätt men av fel anledning. Som när forskare förklarar hur man ska utnyttja law of attraction och lägger upp det hela som en bön till gud. Som om människorna som skrev bibeln visste så ofantligt mycket som andra inte förstod, så dom gjorde sitt bästa för att linda in och fördumma och skapa en alternativ tro som inte riktigt stämde, men som var lätt att förstå. Den skulle kunna leda dom troende in på rätt stig, från fel håll.
Då kan man ju fråga sig vad gud är. Men det uppfann jag också, för om jag tänker rätt, vilket jag gör ibland, så är gud den energi som finns överallt. Magnetismen, vågorna... Alltså, vi har ju kommit fram till att denna energi finns överallt. Vi vet ju att varje liten tanke vi har skapar någon form av våg, energi, och vi har lärt oss att omgivningen formar sig efter den. Det vill säga energin omkring oss formar sig efter energin vi släpper ut. Vilket förståss är fullt logiskt. Men nu har vi till och med lärt oss att omgivningen anpassar sig efter vad vi efterfrågar, d.v.s. law of attraction. Dessa damer eller herrar som ljög dåligt men tänkte bra kanske förstod universum, men förstod att andra inte skulle förstå, och kallade energin för gud.
När vi var små, små barn så lärde vi oss mycket om rätt och fel och galet genom sagor berättade av våra lite mer erfarna föräldrar, skrivna av lite mer lärda författare. Sagorna ljög, men talade sanning, och lärde oss förstå sanningen genom sin lögn. Är bibeln på samma vis en saga som lär människor rätt och fel och galet, berättad av lite mer erfarna, lite mer lärda människor som tänker bra men ljuger dåligt?
Jag har en vital fråga kvar att uppfinna ett svar på:
Ville dom som tänkte bra men ljög dåligt andra människor väl, eller ville dom bara forma sin omgivning för att dom som tänkte bra men ljög dåligt skulle gagnas på bästa möjliga vis?
Om det är det förstnämnda, vilket saker och ting tyder på om jag tänker rätt, vilket jag gör ibland, så är det en god idé att tjuvkika på vad sagans moral vill berätta, bortom den förljugna väg som leder dit.
Helt underbart.
Eftersom jag precis avslutat Extremt Högt och Otroligt Nära tänker jag än en gång låna Foers vokabulär:
Jag uppfinner saker.
Idag uppfann jag att människorna som formade bibeln ljög dåligt och tänkte bra. Det finns så mycket inom religion som klickar men ändå inte. Som är rätt men av fel anledning. Som när forskare förklarar hur man ska utnyttja law of attraction och lägger upp det hela som en bön till gud. Som om människorna som skrev bibeln visste så ofantligt mycket som andra inte förstod, så dom gjorde sitt bästa för att linda in och fördumma och skapa en alternativ tro som inte riktigt stämde, men som var lätt att förstå. Den skulle kunna leda dom troende in på rätt stig, från fel håll.
Då kan man ju fråga sig vad gud är. Men det uppfann jag också, för om jag tänker rätt, vilket jag gör ibland, så är gud den energi som finns överallt. Magnetismen, vågorna... Alltså, vi har ju kommit fram till att denna energi finns överallt. Vi vet ju att varje liten tanke vi har skapar någon form av våg, energi, och vi har lärt oss att omgivningen formar sig efter den. Det vill säga energin omkring oss formar sig efter energin vi släpper ut. Vilket förståss är fullt logiskt. Men nu har vi till och med lärt oss att omgivningen anpassar sig efter vad vi efterfrågar, d.v.s. law of attraction. Dessa damer eller herrar som ljög dåligt men tänkte bra kanske förstod universum, men förstod att andra inte skulle förstå, och kallade energin för gud.
När vi var små, små barn så lärde vi oss mycket om rätt och fel och galet genom sagor berättade av våra lite mer erfarna föräldrar, skrivna av lite mer lärda författare. Sagorna ljög, men talade sanning, och lärde oss förstå sanningen genom sin lögn. Är bibeln på samma vis en saga som lär människor rätt och fel och galet, berättad av lite mer erfarna, lite mer lärda människor som tänker bra men ljuger dåligt?
Jag har en vital fråga kvar att uppfinna ett svar på:
Ville dom som tänkte bra men ljög dåligt andra människor väl, eller ville dom bara forma sin omgivning för att dom som tänkte bra men ljög dåligt skulle gagnas på bästa möjliga vis?
Om det är det förstnämnda, vilket saker och ting tyder på om jag tänker rätt, vilket jag gör ibland, så är det en god idé att tjuvkika på vad sagans moral vill berätta, bortom den förljugna väg som leder dit.
Kommentarer
Trackback
